Allting har en början...

Det började i trapphuset häromveckan. Jag och sambons bror och hans fästmö stod och diskuterade om ingenting och kom in på fastande av någon orsak. J berättade att hon fastar en dag i veckan för hälsans skull och om hur det skulle vara bra och fint och på positivare sidan av hälsosamt. Det kunde till och med förorsaka viktnedgång hos kroniskt blekfeta snart 30-åriga män.

Naturligtvis försåg jag mig med mina SceptiGoggles™. Fasta leder till hunger och hunger leder till oanade Godzillamanövrer från min sida. Ni vet de där ögonblicken när allt svartnar för ögonen av irritation och man bara måste slå till närmaste brösthöga byggnad (som förhoppningsvis är vadderad). För mig personligen har det alltid funkat bäst att äta små portioner ofta när jag vill gå ner i vikt. Det håller kroppen på tårna har varit min filosofi.

Nå, så idag när jag, på grund av en händelse för ganska exakt 30 år och nio månader sedan, uppnådde den respektabla åldern av 30 år, så råkade jag snubbla över en artikel om samma fenomen. Visserligen låg den bakom lås och bom och jag fick inte läsa den, men i och med att nutidens ungdom (som jag dock inte längre tillhör från och med i dag) kan använda sökmotorer så gjorde jag en liten runda på det internationella nätverket och läste in mig på den så kallade 5:2-dieten. Eller -metoden. Eller -fastan. Oberoende suffixet så hade jag plötsligt en idé till en blogg och en anstormande livstidsförändring - allt på min 30-årsdag (är det inte passande, så säg)!

Vad är det då jag ska göra?
I korthet innebär det att jag under två av veckans sju dagar inmundigar endast 600 kalorier. Övriga dagar får jag äta eller dricka vad jag vill. Jag vill poängtera att det inte handlar om frosseri de övriga dagarna, utan om helt vanliga måltidsrutiner - men utan kaloriräknande.

Varför ska jag då göra det här?
För att jag kan. För att jag vill. För att det kittlar mina matlagningstankar. För att bli hälsan själv. Främst för att se om det funkar - mina SceptiGoggles™ sitter där de ska.

När ska jag då göra det här?
Jag börjar nu - nästan. Midsommaren kommer emot med flera dagars stugliv och god mat, men från och med tisdag 25.6 så börjar jag. Då fortsätter experimentet året ut. Funkar det finns det stor risk att det fortsätter livet ut.

Jag kommer att berätta om allt - mycket för att hålla upp mitt språk, men också för att det kan vara roligt. Men främst av allt kommer jag att bjuda på recept. Min mathjärna gillar utmaningen att skapa goda och mättande måltider på under 200 kalorier (tre mål mat om dagen är viktigt för magen). Och sen kan jag ju alltid bjuda på festmåltiderna jag äter däremellan också.